Så kan Förälskad beundrare användas i en mening
- Är fru Enberg så livslevande förälskad i henne då ?
- Och dock var jag så brinnande förälskad, att jag häftigt kysste mina händer och axlar, som om min åtrå därmed skulle kunnat utlösas.
- Han trodde sig förälskad i henne, friade och fick ja.
- Det fanns alltså gamla beundrare som skrev brev.
- Han till och med hyrde en mindre våning åt henne i staden inom broarna, och för en tid övergav hon sina andra beundrare.
- - Nå då så, smålog Sanna lättad ; hon var nämligen inte alls förälskad i den man, till vilken hon halvt om halvt friat.
- Nå nå, du är ju själv förälskad i honom, och det är gott för dig.
- Det skulle förvåna mig, om han icke var förälskad i henne ; allt borde ju väcka honom på det.
- Han var inte alls förälskad i Angela.
- I honom har du en stor beundrare.
- Greven närmade sig sin hustru och bugade sig, just som en av hennes beundrare skulle ha gjort.
- Hon såg på Angela, och plötsligt fångade hon med förskräckelse i hjärtat en förälskad glimt ur de djupa svarta ögonen.
- Jag har aldrig varit någon beundrare af mnemoniken.
- Det var för löjligt : Pierre le Grand - eller rättare le Gros !- Förälskad i en liten snärta, som visst aldrig en gång börjat i skolan.
- Hon beskriver sig själv en stor beundrare av Ingmar Bergman.
- om det skulle vara någon annan beundrare, som gått mig i förväg !
- Men när jag var tjugu år blev jag mycket förälskad i en man.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
